Blogpost: Climate is placed highly on the agenda by the new EU Commission – soon we know about their plans

by Lars Zetterberg, Programme Director for Mistra Carbon Exit

Med nya kommissionen på plats kan EU:s klimatarbete starta på allvar

Denna vecka träffas EU:s stats- och regeringschefer för ett möte i Europeiska rådet. På dagordningen står bland annat diskussioner om EU:s klimatmål. En viktig fråga som drivs av EU:s nya ordförande är målet om netto-nollutsläpp i EU till år 2050. Med den nya EU-kommissionen hamnar klimatarbetet högt på dagordningen – och snart får vi veta hur ambitiös den blir.

När den nya EU-kommissionen nu är på plats kan EU:s klimatarbete starta på allvar. Med nya ordföranden Ursula von der Leyen kommer klimat och miljö få en betydligt mer framträdande roll än tidigare. Den första frågan på dagordningen är att fastställa ett långsiktigt klimatmål för EU, där von der Leyen vill ha ett mål om netto-nollutsläpp i EU till år 2050. Frågan kommer att behandlas vid mötet som hålls nu den 12 - 13 december. Motstånd kan förväntas från Polen, Tjeckien och Ungern.

År 2020 blir ett viktigt år för den europeiska klimatpolitiken. Den nya kommissionen har nu ett fönster på ungefär ett till två år för att formulera det huvudsakliga innehållet i klimatpolitiken, därefter går man in i en period av lagstiftning och implementering. Det betyder att det är under 2020 som vi kan förvänta oss besked om de stora dragen i EU:s klimatpolitik och som sedan kommer att prägla EU:s arbete de kommande sex åren tills nästa kommission.

Förutom det långsiktiga klimatmålet har den nya ordföranden tagit upp ett antal frågor som hon vill att kommissionen ska arbeta vidare med under 2020. En är att även stärka EU:s kortsiktiga klimatmål för 2030, från det nuvarande som innebär att klimatgasutsläppen till 2030 ska minska med 40 procent jämfört med 1990-års nivå. Kommissionen har varit inne på en skärpning till 50 – 55 procent, medan till exempel De Gröna i EU-parlamentet vill se ett mål om 65 - 70-procentiga reduktioner. En skärpning av 2030-målet skulle troligen innebära att utsläppsbanan i utsläppshandelssystemet behöver justeras så att utsläppsbubblan krymper snabbare än idag.

Kommissionen har även lyft frågan om att utvidga EU:s utsläppshandelssystem till att omfatta hela transportsektorn – det vill säga även sjöfarten och marktransporter samt uppvärmning av byggnader. Kommissionen vill även se över möjligheterna att införa någon form av koldioxidtullar eller prisjusteringar på koldioxidintensiva varor för att förhindra att EU:s industri flyttar ut. I en ny policy brief diskuterar vi dessa frågor närmare. Ett annat fokusområde är transportsektorn där kommissionen förväntas föreslå skärpta utsläppskrav på nya bilar. År 2020 ska även alla länder som skrivit under Parisavtalet lämna in skärpta nationella åtaganden som ska förhandlas vid FN:s klimatmöte i Glasgow i slutet av 2020. EU kommer ha en nyckelroll eftersom de vill visa att de har en ledarroll i klimatarbetet.