Programkonferensen visade forskningens vidd

Den 1 - 2 juni genomfördes Mistra Carbon Exits programkonferens – den fjärde i ordningen och den första sedan pandemin. Målet var att visa upp forskningsprogrammets vidd när det gäller en omställning till fossilfrihet, från föredrag och diskussioner om allt från tekniska lösningar för industri, byggnader och transporter till de möjligheter som finns i drivkrafter och styrmedel.

Vidden i programmet fanns också representerad i de som presenterade: doktorander och seniora forskare från akademin samt representanter från företag, organisationer och myndigheter i och utanför Sverige.

Först ut i Nynäs Havsbads kulturmärkta träbyggnad från 1907 var passande nog Robert Schmitz från White Arkitekter, som berättade om arbetet med världens näst högsta träbyggnad – Sara Kulturhus, Skellefteå. Med sin 75 meter och 20 våningar höga hotelldel är byggnaden inte bara ett landmärke för staden, utan också för Sverige, som ett lysande exempel på hur långt vi har kommit när det gäller att använda trä som byggnadsmaterial. Användningen av trä från ett lokalt sågverk gjorde inte bara att man sparade in tid och miljö på förkortad byggtid och minskade transporter, det inspirerade också många andra gröna lösningar i huset, inte minst när det gäller att få ner energiförbrukningen.

Doktorander gav bidrag

Sedan drog den första av fyra sessioner i gång: Decarbonizing industry, buildings and transport infrastructure, där fyra doktorander från Chalmers höll korta föredrag.

Ida Karlsson, pratade om vikten att få med hela försörjningskedjan om man vill minska utsläppen vid vägbyggen – då finns möjligheten att minska utsläppen med hela 50 procent - med tekniker som är tillgängliga idag. Läs mer om Idas forskning här: Utsläpp från vägbygen kan halveras med dagens teknik.

Aaron Qiyu Liu, fyllde på med sitt forskningsprojekt om hur en bättre överblick av olika vägtypers produktionsår och livslängd kan ligga som grund för att förutspå materialbehov – stål, cement, asfalt och så vidare - under lång tid. Det skulle ge en bättre bild av vad som behövs för åtgärder om Sverige ska få ner sina transportinfrastruktursrelaterade utsläpp. Anna Emanuelsson berättade om möjligheterna för insamling av koldioxid vid cementproduktion och Alla Toktarova om vilka effekterna på energibehov och -system skulle bli om hela norra Europa använde el och vätgas för att göra ”grönt stål”, som i det aktuella Hybritprojektet.

”I så fall gör vi en bil utan hjul!”

Andra sessionen ”Creating lead markets” handlade om hur man kan skapa efterfrågan på fossilfria produkter – till exempel genom att företag och myndigheter ställer krav på sina underleverantörer - men också genom ”klimatallianser”.

Thomas Holst från biltillverkaren Polestar berättade om företagets vision att skapa en bil som kan tillverkas helt utan utsläpp av växthusgaser och ändå är kommersiellt gångbar. Inga kompromisser godtas i processen som omfattar allt som har med bilen att göra när det gäller tillverkning och återvinning. Om det inte går att göra hjul som är utsläppsfria tänker Polestar att man får göra en bil utan hjul!

Att hitta gröna material blir ett måste för Polestar och sådant berättade Ola Hansén från H2GS (H2 Green Steel) om härnäst. H2GS planerar just nu för en stålfabrik i Boden. Målet är att fabriken, när den är klar år 2025, producerar stål med 95 procent lägre klimatpåverkan än dagens stål. Intresset är stort för produkten – de har redan sålt 1,5 miljoner ton/år till kunder för de första fem åren.

Upphandlingen är viktig

Offentliga upphandlingar är ett annat sätt att skapa nya förutsättningar, enligt Susanna Toller, Trafikverket, som var konferensens nästa talare.

Trafikverket har skärpt sina miljökrav vid upphandlingar, men också infört ett bonussystem för den entreprenör som lyckas minska de beräknade utsläppen under projekttiden. En preliminär uppföljning av de senaste årens projekt visar att utsläppen minskat med nästan en fjärdedel jämfört med vad man trodde vid projektens start.

Första dagens sessioner avslutades med att Anna Kadefors från KTH visade på vikten av att entreprenörer samarbetar för att kunna minska miljöpåverkan kring större projekt, bland annat eftersom minskad kolanvändning, hållbarhet och innovation kräver stor flexibilitet, kompetens och kunskap, något som kan vara svårt för en ensam entreprenör att förfoga över.

Sverige, EU och USA

Först ut på den andra dagen var ett pass om pågående arbete med miljöpolicyer och regelverk på svensk, europeisk och amerikansk nivå, där Katarina Wärmark och Åsa Weinholt från Naturvårdsverket var först ut. Många grundläggande policyer för att få till stånd en hållbar omställning finns redan på plats i Sverige, men Naturvårdsverket anser också att Sverige bör arbeta för införandet av en importavgift på koldioxidintensiva produkter till EU, till exempel cement och aluminium. Importavgiften går under namnet CBAM – Carbon Border Adjustment Mechanism, eller gränsjusteringsmekanism för koldioxid på svenska. En sådan mekanism skulle i så fall ersätta den fria tilldelningen av utsläppsrätter.

Förändrad livsstil

Johannes Morfelt från Chalmers presenterade utdrag ur rapporten ”Konsumtionsbaserade scenarier för Sverige – underlag för diskussioner om nya klimatmål”, som tagits fram i samarbete med systerprogrammet Mistra Sustainable Consumption. En av slutsatserna som dras i rapporten är att det krävs både tekniska förbättringar och livstilsförändringar för att nå klimatmålen.

Rapporten pekar också på hur stor skillnad det blir på svenskarnas totala klimatavtryck om man räknar med utsläpp inom Sverige – 5 ton per år – men nästan det dubbla, 9 ton om man räknar med utsläpp som är orsakade av svensk konsumtion, men som sker utanför Sveriges gränser.

”Mest effektiva styrmedlet som inte införts”

Milan Elkerbout var näst på talarlistan, från CEPS, Centre for European Policy Studies. Han tog upp den tidigare tråden om CBAM, och hur en åtgärd som bara är på förslagsstadiet ändå har fått i gång diskussionerna om omställningen till fossilfri industri i andra delar av världen, vilket föranledde Milans utnämning av CBAM till den mest effektiva styrmedlet som inte införts.

Han nämnde också vilka effekter som kriget i Ukraina för med sig på, till exempel energisektorn. Uppvärmning blir en viktig fråga på kort sikt om naturgas och olja stoppas från Ryssland, vilket på längre sikt kan föra med sig ökat intresse för energieffektiva hus som minskar beroendet av sådan energi.

De senaste årens rapporter från USA har handlat mycket om hur polariserat landet är och hur svårt det är att få till förslag som har stöd från både demokrater och republikaner – inte minst på miljö och klimatområdet. Men i det stora infrastrukturpaket som Joe Biden till slut lyckades få igenom finns många klimatvänliga inslag, berättade Dallas Burtraw, från amerikanska tankesmedjan Resources for the Future. Laddningsstationer för elbilar och höghastighetsinternet är två sådana satsningar, som kan hjälpa amerikaner att göra fler gröna livsval. I paketet finns också rättviseklausulen Justice 40, som säger att 40 procent av alla paketets åtgärder ska utföras i samhällen med lägre inkomster, trots att det skulle vara mer lönsamt att iföra dem i höginkomstområden. Burtraw berättade också om att flera av USA:s delstater ligger betydligt längre fram när det gäller grön omställning än vad man gör på nationell nivå.

Effektiv åtgärd som inte kan införas

Konferensens sista session handlade om drivkrafter för omställning.

Thomas Sterner från Göteborgs Universitet berättade kort om vikten av att införa olika åtgärder i rätt tid. Även om ett globalt pris på utsläpp av koldioxid skulle vara det mest effektiva är stödet för en sådan åtgärd låg. Därför måste man kratta i manegen genom att genomföra andra insatser först – t ex bistånd för utveckling av teknik, kunskap och forskning om förnybara energikällor – för att en sådan kolprissättning inte ska snedvrida konkurrensen och drabba länder med lägre inkomster och sämre möjligheter att anpassa sig.

Konferensens sista föreläsare diskuterade vilka drivkrafter som finns för grön omställning och vilket stöd det finns för dem. Cecilia Enberg, Linköpings Universitet har identifierat de tre starkaste drivkrafterna för miljöarbetet i bygg- och anläggningssektorn i Sverige: Dels att det ger företaget en hållbar konkurrensfördel och stärker varumärket men den starkaste drivkraften visade sig glädjande vara en vilja att agera ansvarsfullt. Även hållbarhetskrav från kunder, anställda och finansiärer spelar viktiga roller.

Olga Chiapinelli från det tyska institutet för ekonomisk forskning DIW Berlin återknöt till ämnet om offentlig upphandling med den europeiska satsningen på grön upphandling: GPP, Green Public Procurement, där man åstadkommit stora förändringar när det gäller användningen av klimatvänliga material, och nu även hoppas kunna skapa incitament för klimatvänlig produktion av material.

Lågt stöd för förbud - högre för subventioner

Vilket stöd finns det hos allmänheten för olika transportpolicyer? Wolfgang Habla, SRH University Heidelberg presenterade två undersökningar, gjorda i Sverige och Tyskland, där allmänheten fått svara på vad de anser om olika åtgärder för grönare transportsektor. Svaren var ganska lika mellan länderna där bara runt en fjärdedel sa sig stödja restriktiva åtgärder som förbud för inrikesflyg, vägtullar och stopp för försäljning av fossilfordon. Stödet för subventioner av alternativa bränslen, elbilar och -cyklar fick högre stöd medan åtgärder för att göra kollektivtrafik billigare eller gratis fick de högst stöden, kring 75 procent. Överraskande i enkätsvaren var att hälften av alla tyskar som svarade var för en begränsning av maxhastigheten på autobahn.

Wolfgang berättade också att det dagen innan presentationen startats ett stort experiment i Tyskland där lokaltrafiken endast kommer att kosta 9 euro per månad i tre månader.

Uppdraget att avsluta konferensen föll på Ella Rebalski, doktorand på Chalmers, som forskar om självkörande bilar. Hon spanade att pandemin kan föra med sig flera effekter för införandet av sådana fordon. Dels kan sådana lösningar bli mer attraktiva än att trängas i kollektivtrafik, dels kan fler bli intresserade av långpendling om de slipper köra bilen till och från jobbet själv.

Lars Zetterberg, IVL och Filip Johnsson, Chalmers, rundade av konferensen genom att tacka alla medverkande och konstatera att forskningsprogrammet utgör en väldigt bra arena för dialog mellan forskare, företag och myndigheter.

Presentations from the Conference

News, NyheterMaria LjungJuly 7, 2022

News